cykelfabrik

Idéer som blev verklighet

Denna permanenta utställning om några större och mindre industrier i Linköping 1860-1960 visas i Ågatsmagasinet på Rådmansgatan (nedanför Dahlbergs café).
För mer info, ring 013-12 11 10.

 

Om utställningen

Linköping var länge en liten landsortsstad. Det var en residens-, stiftsstad och ett lärosäte och präster och ämbetsmän präglade staden. Linköping har inte utmärkt sig som en viktig industristad. Vi vill med utställningen belysa en del av den industri som ändå funnits, men ibland glömts bort. Utställningen visar några av de fabriker som fanns i Linköping under 1860-1960. Vi har medvetet valt att inte visa de större företagen, t ex Saab och Cloetta.

 

Företag som skildras i utställningen

Asklunds tobaksfabrik:

Tobaksfabrikör Jon Asklund drev från 1840-talet en tobaksbutik och tobaksfabrik i centrala Linköping. Runt år 1860 var detta den enda industrin av betydelse i Linköping, med ett femtiotal anställda arbetare. Jon Asklund kämpade för att Linköping skulle bli en stapelstad, vilket gav rättigheter till direkthandel med utlandet. Det första utländska skeppet som kom till Linköpings hamn efter att staden blivit stapelstad 1874 var lastat med tobaksblad till Asklunds.Vid Jon Asklunds död 1884 övertogs fabriken av sonen Ernst och behöll sin ledande ställning under resten av 1800-talet, men drabbades sedan av de dåliga konjunkturerna och gick till slut i konkurs 1908.


Baumgardts pianofabrik:

År 1871 öppnade pianofabriken J.O. Baumgardt & Co i Linköping. En nyhet var att man arbetade med gjutjärnsram till strängarna istället för den gamla träramen, som hade svårt att hålla pianot stämt. De första 20 åren tillverkades 500 instrument på fabriken. Under första världskriget blev firman hovleverantör och tillverkningen av flyglar kom igång. Mindre och enklare pianomodeller togs också fram för att motsvara efterfrågan på 1920- och 30-talen. Efter vikande försäljningssiffror och kris i branschen under 1960- och 70-talen lades firman ned 1984.


Linköpings Linnefabrik:

Ett stort textilföretag i Linköping år 1920 var Linköpings Linnefabrik, där man tillverkade skjortor och skjortkragar. Ägaren Fredrik Been investerade i nya lokaler och nya maskiner och på 1930-talet skedde tillverkningen enligt löpande band-principen. Arbetet utfördes till stor del av kvinnor, som var och en hade sina specifika arbetsuppgift, från tillskärning till fastsättning av knapparna. När skjortorna var färdigsydda skickades de till tvätt, krympning och strykning. När kragarna skulle stärkas var det viktigt med vattenkvalitén och Linnefabriken hade därför ett eget vattenverk på tomten. 1966 flyttades skjorttillverkningen från Linköping till Skåne.


Tekniska fabriken Gripen:

Två officerare vid ett av stadens regementen insåg potentialen i att starta en strid mot orenligheten och startade därför en tvålfabrik 1890. Företagssymbolen Gripen – en lejonkropp med örnhuvud och örnvingar – ingår i Östergötlands landskapsvapen. Produktionen salufördes av handelsresande som åkte runt i Sverige med häst och vagn. I en ny fabriksbyggnad, som byggdes runt år 1900, monterades en ångmaskin in. Även andra maskiner tog över handarbetet alltmer. 1924 tillverkades 224 000 kg tvål! På 1930-talet blev produkter som lädersmörja, flugpapper, aceton och insektspulver allt populärare. Man tillverkade också produkter som textilfärg, smörfärg och ostfärg. Företaget ingår sedan 2010 i Hardfordkoncernen.


cykel gripen

Svenska Cykelmagasinet:

Den driftige entreprenören Johannes Peterzén medverkade till Linköpings utveckling till en cykelstad. Han kom ursprungligen från Danmark och deltog i cykeltävlingar och slog olika typer av cykelrekord i sin ungdom. Han grundade Linköpings cigarrfabrik 1890, där han sålde cigarrer och velocipeder. Han lämnade cigarrtillverkningen 1895 och sålde i fortsättningen separatorer och andra mejerimaskiner tillsammans med ett utökat sortiment av cyklar. Han erbjöd även kurser i cykelhantering för sina kunder. Hans affär blev huvudagentur för ett par av de mest kända cykelmärkena och den egentillverkade cykeln ”Gripen”. Från 1902 satsade Peterzén på försäljning av cyklar och symaskiner. Peterzén drog sig tillbaka från affärslivet 1938.


 

alkamaskinen

Svenska Patentkorkfabriken:

Grundaren till denna fabrik, som startade 1903, var Josef Jonsson, en typisk innovatör och entreprenör för sin tid. Från början tillverkades korkar i porslin med tätring av gummi. Under 1910-talet försökte Josef Jonsson få fram en aluminiumkork som skulle fästas mekaniskt på glasflaskor. 1925 hade han fått fram den första helautomatiska maskinen för ändamålet. Olika bryggerier intresserade sig för fabriken och 1930 hade bryggerier i Österrike, England, Italien och Tyskland installerat Jonssons s k ALKA-system. 1933 sålde Josef Jonsson sitt företag och sitt patent för 1 100 000 kr. I slutet av 1930-talet var ALKA-maskinen en världsindustri.


Linköpings gjuteri:

Vid denna fabrik, som startade 1878 och låg strategiskt när järnvägsstationen, tillverkades bland annat spisar, grytor och enklare lantbruksmaskiner. Man reparerade också lokomobiler, maskiner och båtar, som kunde tas upp ur Stångån på en slip.År 1906 fick företaget en ny ägare, som var elektroingenjör och ledde in företaget på tillverkning av kabelskåp och kopplingsdon. Det kom att bli företagets grundpelare under många år. Efter ett antal årtionden med miljonomsättning sjönk lönsamheten och efter kraftiga personalnedskärningar såldes företaget 1969.


sirius

Konservfabriken Sirius:

Denna fabrik hade startat i blygsam skala i Göteborg 1939. På 1940-talet öppnades ytterligare en fabrik, i Linköping. Fabriken tog tillvara grönsaker från trakten. Framför allt var ärtor en stor artikel. Ärtorna levererades till fabriken, där de tröskades av manlig personal, för att sedan paketeras på konservburkar av fabrikens kvinnliga arbetare.Konserver var produkter som gjorde livet för de yrkesarbetande kvinnorna lättare. Sirius marknadsförde sina konserver som ”Modern mat för modernt folk”. Förutom grönsaker producerades konserverat kött i olika former: kalops, kåldolmar, salta biten, grisfötter mm. Verksamheten flyttade till Göteborg 1954.

 

 

 

 

 

 

 


Share

Skriv ut