handelsboden15

Handelsboden

Byggnaden uppfördes 1757 som en typisk hantverkargård med verkstad och gesällbostad i bottenvåningen och bostad för mäster själ i ovanvåningen. Byggnaden låg på Storgatan 62, intill Järntorget. Den flyttades till Friluftsmuseet Gamla Linköping 1953. Idag visas här hur en handelsbod kunde se ut i början av 1900-talet. Föremålen är
samlade från olika butiker i och omkring Linköping.


Flera handelsbodar i Linköping

År 1864 öppnade handlaren Erik Gustaf Becker en handelsbod, som har funnits i huset alltsedan dess. 1864 togs även affärsingången på framsidan upp. I Linköping fanns det flera handelsbodar och de flesta låg i närheten av Stora Torget, dit folk kom för att torghandla. Då passade de även på att titta in i någon av affärerna. Handelsboden var inte bara ett ställe för handel utan även en viktig samlingsplats. Medan man väntade på sin tur fick man sig en pratstund med de andra kunderna och fick höra det senaste skvallret.

Det var viktigt för en butik i staden att göra reklam för sina varor, så att folk såg vad som fanns att köpa. Därav de många emaljskyltarna på fasaden.


Karameller liten del av sortimentet

Handelsboden är en typisk diversehandel, där man kunde köpa allt från mat till porslin, tyger, kläder och skor. När man kom in i affären möttes man av allehanda dofter: korv, sill, såpa, läder, fotogen, kryddor, snus, medikamenter mm. Handelsboden var ofta belamrad av alla varor och för att få plats med allt hängdes en del varor i taket. Allt handlades över disk.

Karameller, som är en viktig del av sortimentet idag, var bara en liten del av allt som såldes i i en handelsbod för hundra år sedan. Bland gamla karamellsorter kan nämnas Kungens av Danmark bröstkarameller, vaniljdrops, lakrits och rox-karameller. Choklad fanns också. Chokladbitarna kostade 6 öre styck.

handelsboden4. foto gran billesonDet tog tid att handla, eftersom allt skulle vägas och mätas upp allt för hand. Pappersstrutar användes inte bara för att förpacka godsaker utan även spik, kryddor och andra småsaker. Papperspåsen blev allt vanligare ju längre 1800-talet led.

På väggen hänger sockertoppar. Sådana såldes från 1700-talet till 1941. I äldre tid var de inslagna i tjockt blått papper, men från 1907 användes vitt papper.

På hyllorna står diverse förpackningar med olika varor, såväl glasflaskor och plåtburkar som små kartonger och andra pappersförpackningar. Bland de varor som tidigast såldes i färdiga förpackningar fanns kemisk-tekniska varor, tobak, tändstickor, ansjovis och öl. Det underlättade när man inte längre behövde väga och mäta upp allt för hand. Alldeles innanför entrén står en silltunna. Sill var en av de vanligaste maträtterna förr i tiden.


Boddraken bringar tur

På disken står en kassaapparat av märket National, en stor nyhet i början av 1900-talet. Boddraken över disken vakade över handelsmannen och ansågs bringa tur i affärer och skydda handlarens kassa mot tjuvar.

Vid sidan av butikslokalen finns ett kontor där handlaren förde räkenskaperna och ett kök där långväga kunder ibland kunde få sig ett mål mat. Handelsboden var inte bara ett ställe för handel utan även en samlingsplats, där man kunde få sig nyheter och lite skvaller till livs. Många var fattiga och det var vanligt att man handlade "på krita", dvs man fick skriva upp det man handlat för att betala senare, när man fått avlöning.


Handla idag

Idag kan du, förutom att köpa karameller i strut, hitta många fina presenter;  emaljsaker, borstar, bokmärken m m. Det säljs också närproducerad mat, t ex ägg, saft, marmelad och te. Handelsboden är ansluten till Östgöta Mat.

 


Share

Skriv ut