kryddbodtorget 2008. foto gl

Kryddbodtorget

Torg har alltid varit viktiga som mötes- och handelsplatser,
och det var inte ovanligt att städer hade flera torg.
Kryddbodtorget motsvarar det gamla Järntorget, som fanns vid nuvarande Storgatan, i närheten av slottet. Det nuvarande namnet kommer av att handelsboden, eller Kryddboden, ligger vid torget.
Runt Kryddbodtorget ligger flera av de byggnader som även låg runt Järntorget i innerstaden.

dve 24 fotograf didrik von essen stergtlands museum 


Järntorget  ca år 1900. Foto: Didrik von  Essen. Bild Linköping

 

Skolmästaregården, som är daterat 1696, är ett av friluftsmuseets äldsta hus. Från början var huset tjänstebostad för skolmästare (d v s ungefär rektor) vid Katedralskolan. Under årens lopp har huset rymts både perukmakare och cykelverkstad.

Läs mer om Skolmästaregården



Kopparslagaregården
ligger bredvid Skolmästaregården och är från 1754. Huset inrymde då en kryddkramhandel (d v s en sorts livsmedelsbutik). På 1750-talet blev gårdens portlider infart till en ny gränd, Järntorgsgränd, som gick mellan Järntorget och S:t Korsgatan. Gränden kom senare att kallas för Pilens backe, efter kopparslagaren P A Pihl. I Gamla Linköping heter gränden Kopparslagaregränd.

Läs mer om Koppparslagaregården



Handelsboden
är från 1757 och byggdes av en guldsmed vid namn Samuel Presser. Huset är en typisk hantverkargård från den tiden, med verkstad i bottenvåningen och bostad i ovanvåningen. 1864 öppnade handlaren E G Becker handeslbod i huset. Handelsboden låg intill Järntorget och flyttades till Gamla Linköping 1954-1955. Sockertoppen, som hänger ovanför entrén, satt tidigare på en affär på Drottninggatan. Huset inrymmer idag en handelsbod så som den kunde ha sett ut i slutet av 1800-talet.

Läs mer om Handelsboden



Landshövdingehuset
uppfördes cirka år 1700. Det var landshövdingens boställe, eftersom slotten på den tiden var i för dåligt skick för att fungera som residens. Idag finns en butik och ett bankmuseum i byggnaden.

Läs mer om Landshövdingehuset



Posthuset
är från 1832 och låg vid nuvarande Trädgårdstorgets östra sida. Pusthuset har fått sitt namn efter sin mångåriga funktion som postkontor i Gamla Linköping. Byggnadens bakre långsida och den östra gaveln är fönsterlösa, eftersom de var sammanbyggda med andra hus. I bottenvåningen fanns två rum, varav ett med köksspis och bakugn, och två rum och ett kontor på övervåningen. Under en period i slutet av 1830-talet fungerade huset som tidningstryckeri för bland annat Östgöta Correspondenten.

Läs mer om Posthuset



Tornbergska gården
uppfördes några år efter den svåra branden i Linköping år 1700. Huset fungerade från början som bostadshus. 1762 köptes gården av en handelsman som drev en manufakturaffär och grundade en bomulls- och linnefabrik, som kom att bli Linköpings första industri. Gården har fått sitt namn efter guldsmeden Nils Tornberg, som köpte huset 1792. Han gav huset dess nuvarande utseende genom att putsa den och de det sin fronton (den trekantiga gaveln på taket). Innan flytten till Gamla Linköping inrymde huset en tid varuhuset Göta.

Läs mer om Tornbergska gården



Ekmanska gården
är troligen från 1700-talets första hälft. Från början låg det två uthuslängor på gården. I den ena fanns två stall och ett stort vagnshus, i den andra ett vagnshus och två vedbodar. De utgör fortfarande en autentisk gårdsmiljö bakom gatuhuset. Ekmanska gården inrymmer idag bland annat en butik och ett polismuseum.

Läs mer om Ekmanska gården

 


Share

Skriv ut